brempi

Eftertexterna har börjat rulla. Det mörknar ute. Du sitter ensam på jorden, i en soffa under en filt som inte generera den värme du vill. Inte ens det sötaste te, slipper den bittraste eftersmaken. Det känns som man har missat något, det känns som man har gjort det förut.
Jag vet inte riktigt vad jag försöker säga här, men in facto så är den här bloggen död från och med nu. Jag känner inte att jag får ut nåt av den här längre. Den skapar bara leda och besvär för mej.
Prefixet brempi är slut för bloggvärlden.
Jag vill tacka alla mina läsare, alla som lämnat kommentarer och alla som länkat till mej. Men nu är det slut.

Och jag tar en dusch i mitt verkliga liv.

Jag känner att jag måste skriva något här, något nätt och litet eller något svulstigt och vulgärt. Mina armmuskler ömmar hur som helst, jag fick lyfta en hel del i lördags när jag jobbade på slottet.
Ommöbleringen har gått i stå, jag funderar på om inte sängen gör sej bättre borta i ena hörnet, fast står den där så måste stereon stå där; jag hade en ritning men den har fallerat.

Nä nu ska jag äta och sen ska jag gå ner på stan, sanningsdan.

Jag gick loss för en vecka sen på ginzas höstrea, det blev en jäkla massa skivor. För stunden kände jag mej ganska tät och fyrtionio spänn för en skiva är ju inte så farligt. Fast nu sitter jag där igen med bara ett par hundra kvar på kontot och inga framtidsutsikter. Den där gamla frågan: "Vad ska du bli när du blir stor?" ligger och etsar sej fast någonstans i pannloben.
 Hur som är jag missnöjd med musiken jag köpte, för stunden var det självklar köp- men så här efteråt undrar jag lite hur i helvete jag tänkte. Det som verkade som bästa köpet, The Bands Greatest Hits, har inte ens  kommit fram än.

Jag snabbstädar utan dammsugare. Det blir bättre, men det ser ändå inte tillräckligt bra ut för dambesök.
Jag tvingas ta fram den...

Borstat tänderna?

Jaja jag vet. Jag skriver inte. Jag vill inte skriva nån jäkla blogg just nu. Jag vill stå med färdiga svar på alla frågor, inte skriva blogginlägg om att vi fått stryk i korpen(5-4). Jag jobbar lite på mitt gamla jobb, det är ingen lösning - men lite konstgjord andning. Carro kallar mej brudkåt, och ja något ska man ju göra med sin tid.

Det kommer att komma ett uttömmande blogginlägg snart - nåt där ni får veta om framtiden för den här bloggen, jag tippar att det kommer i september.

För övrigt så dricker jag te och äter rostade smörgåsar. En fjärdedel av min toalett upptas av tvätt, har inte tvättat på en månad har inte hunnit.

Följande textrad inleder låten jag just nu spelar på stereon: du säger att kärleken aldrig var till för dej...

Efter att jag gått av tåget i Linköping så möter jag två tjejer vid busshållplatsen. Vi åkte samma tåg tydligen.
Vi pratar, dom berättar om sin fantastiska plan om att backpacka Sverige för noll kronor. Vi spelar hänggubbe på bussen. Vi går av, dom skrattar åt motala centrum. Jag förklarar hur taxikön funkar i Motala en lördag. Dom är tröstiga jag bjuder med dom till mitt dyschatell. Vi gjorde ett mtv-cribs inslag med deras kamera, jag berättar om att jag bara dricker cris'. Jag bjuder på te på min balkong. Jag är speedad av sömnbrist dom är trötta. Vi ringer taxi som kommer som en pizza på den berömda "tio minuter en kvart", dom ska till Nedra Lid - jag berättar om utsikten vid Heidenstams Övra Lid.

Sen vandrar dom ur min lägenhet och jag kliar mej på huvudet och jag gör natt.

Japp då var det fredag, idag så börjar jag min två veckors turné genom Sverige.
Jag ska städa undan så att det ser skapligt ut till när jag kommer hem igen.
Kalle har fått en nyckel så han kan komma till och vattna blommorna.
Nä nu måste jag leta strumpor, har glömt att packa ner det.

Vinterrass, smaka på ordet. Visst gillar ni det. Visst vill ni bara slå er ner i eran ytters bekväma solstol på terrassen läpja i er lite vin förströt, på en terrass som enbart just är byggd för att ni ska dricka vin på den för erat inre välbefinnande. Vinterrassen ligger med storslagen utsikt över en sjö, utsikten vätter mot väst - där man kan tänka lucky luke filosofi och tro-tänka-tycka i den storslagna solnedgången.
Allt för erat inre välmående.

Jag formligen älskar Josh Ritters "Good man". Den är ytterst trallvänlig. Jag älskar att han använder ordet /orden "bad-lands" som ett kraftuttryck.
... BAD-LANDS! I'm a good man....

Det enda som stör mej är den hummande manskören i slutet, den låter som en taskigt trimmad moped.

Det är torsdagsonsdagsklubben-på-harrys känslan i benen. Jag har köttfläckar över hela tshirten.
Tågbiljetterna är bokade, resan närmare sej.
Vykortsförsäljarna gnuggar händerna.
Och mitt enda nya mail är ett nigeriabrev.
Congratulations! you have won one millon euros